Candies – Ett forskningsprojekt

Urban Delis vision är att göra matlivet enklare, godare och lyckligare. Vi vill att maten ska vara god, både för smaklökarna och för planeten. Vi vill också att det ska vara enkelt att göra hållbara val. Som en del i vårt hållbarhetsarbete är vi med i ett forskningsprojekt CANDIES, som leds av Stockholm Environment Institute (SEI). Projektet undersöker hur olika typer av information om livsmedelsprodukters miljöpåverkan kan stödja konsumenters val av mer hållbara livsmedelsinköp. En del av detta innebär att förstå enskilda konsumenters nuvarande matinköpsvanor. Just nu kan du hitta etiketter om våra portionsrätters koldioxidavtryck eftersom vi undersöker om sådan information påverkar försäljningen av rätterna.

Mer information om projektet hittar du på www.sei.org/projects-and-tools/projects/candi/. Nedan kan du läsa mer om vad ett koldioxidavtryck är och hur beräkningarna är gjorda.

Frågor och svar om lokal råvara

Vad menar vi med lokal råvara?
I vilken utsträckning en livsmedelsprodukt är lokal, beror på hur man själv tolkar begreppet ”lokalt”. Ibland kan man anse att en livsmedelsprodukt är lokal om den är producerad eller uppfödd i ens närområde, även om den är beroende av insatsvaror såsom foder som kommer från en plats som ligger längre ifrån. En annan person kanske begränsar definitionen av ”lokal producerat” till sitt eget trädgårdsland.

Att en produkt anses vara lokal beror på diverse anledningar, t.ex. vad som kan odlas lokalt och beroende på säsongen. Det finns ingen bestämd definition för ”lokal” och således inget officiellt sätt att mäta hur lokal en livsmedelsprodukt är. I vår studie valde vi att mäta genom att tillämpa ett enkelt sätt att se på närproduktion. Vi skapade nämligen ett poängsystem baserat på avståndet mellan en råvaras (som ingår i portionsrätterna) ursprung (t.ex. ris, kyckling, morötter) och Urban Deli i Stockholm.

Hur uppskattade vi andelen lokal råvara för Urban Delis matlådor?
Vi vill först och främst betona att denna enkla beräkningsmetod utvecklades för att kunna jämföra Urban Delis portionsrätter med varandra då den tillåter oss att kategorisera matlådorna i grupper för låg-, medel-, eller hög andel lokal råvara. Beräkningsmetoden bör inte användas för andra ändamål än denna studie. Vi vill även förtydliga att vi inte anser att denna metod är en omfattande bedömning av alla dimensioner som utgör ”lokalt” som begrepp. Därmed tar inte metoden heller hänsyn till alla processer som är del av livsmedelskedjan för en slutlig livsmedelsprodukt eller de insatser som används i produktionen eller uppfödningen av en råvara. Denna bedömningsmetod används inte av Urban Deli för andra ändamål än denna undersökning.

Om vi ger en stegvis beskrivning av metoden, började vi med att lista alla ingredienser för en matlåda och vikten av dessa (t.ex. 100 g kyckling, 50 g morot). Vi valde att enbart inkludera ingredienser som utgjorde en stor del av den totala vikten av en matlåda, och mer specifikt behövde ingredienserna utgöra minst 80 % av matlådans totala vikt tillsammans. Praktiskt sett innebar det att vi uteslöt ingredienser som används i små mängder, t.ex. kryddor, salt, peppar eller örter, från beräkningen.

Vi skapade därefter ett poängsystem där varje råvara har fått poäng proportionell till avståndet mellan dess ursprungsland och Urban Deli, Stockholm. Alltså har en råvara som transporterats en längre distans fått ett högre poäng (se Tabell 1). När informationen om en ingrediens ursprungsland- eller region inte var tillräckligt detaljerad, t.ex. om den enda tillgängliga informationen var ’från EU’, valde vi ett genomsnittligt poäng för ingrediensen. Till exempel placerades en ingrediens från Sverige i kategori 2 och en ingrediens från EU i kategori 3.

Tabell 1. Poängsystem baserat på avståndet till Stockholm

För varje ingrediens beräknade vi ett viktat resultat baserat på dess distanspoäng samt dess viktandel i matlådan (vi multiplicerade viktandelen med det angivna distanspoängen). Alla viktade poäng som beräknats för ingredienserna i en matlåda lades sedan samman för att bilda en totalpoäng för matlådan.

För den information som förmedlas via våra etiketter innebär detta att:

1. En matlåda som är bemärkt med ”låg andel lokal råvara” har enligt våra beräkningar fått ett relativt högt totalt distanspoäng, dvs det var över 40. För dessa lådor var flera ingredienser vars distanspoäng utgjorde en större del av totalpoängen, producerade i länder som kategoriserats i grupp 4 och 5 enligt vårt kategoriseringssystem.

2. En matlåda som är bemärkt med “medel andel lokal råvara” har enligt våra beräkningar fått ett relativt medelhögt poäng som ligger mellan 15 och 40. För dessa lådor var flera ingredienser vars distanspoäng utgjorde en större del av totalpoängen, producerade i en blandning av länder som sträcker sig över flera av kategorierna i vårt kategoriseringssystem.

3. En matlåda som är bemärkt med “hög andel lokal råvara” har enligt våra beräkningar fått ett relativt lågt värde som ligger under 15. För dessa lådor var nästan alla ingredienser vars distanspoäng utgjorde en större del av totalpoängen, producerade i Sverige, dvs på platser som kategoriserats i grupp 1 eller 2 enligt vårt kategoriseringssystem.

Ytterligare information om ursprunget för de ingredienser som tillsammans täcker minst 80 % av matlådornas vikt finner du i nedanstående tabell:

Tabell 2. Ingredienser och ursprung

 

Hitta till oss

Just nu på

Hitta till oss